Region Blekinge borde prioritera vårdkvalitet före närhet till sjukhus
Det råder bistra tider för Sveriges regioner och för många kommuner. Dessvärre sticker Blekinge ut på ett flagrant sätt såväl för regionen som för samtliga fem kommuner. Med klart högre skattesatser än riksgenomsnittet blir det svårt att möta kommande utmaningar med skattehöjningar. Skattekraften liksom utbildningsnivån i regionen avviker också negativt. Och utmaningarna är stora! Regionen dras med budgetunderskott i storleken en halv miljard, växande vårdköer, arbetsmiljöproblem och en negativ befolkningsutveckling. För kommunernas del ser det särskilt bättre ut. Politiskt kaos varvas med en rad tillkortakommanden som väcker frustration hos medborgarna.
Med denna mörka bild manar till drastiska åtgärder. ”Lappa-laga-åtgärder” räcker inte längre.
Strukturella reformer är nödvändiga. Blekinge är en liten region med en politisk överbyggnad som förmodligen saknar motstycke i landet. Blekinge har idag fem kommuner, en länsstyrelse och en regionstyrelse och med ett befolkningsunderlag lite större än Helsingborgs kommun. Sjukvård och infrastruktur blir värst drabbade. Jämlik vård är ett mantra inom den svenska sjukvården. Tyvärr finns det inte tillstymmelse till jämlikhet inom den svenska vården. Skiftande ekonomiska förutsättningar ska inte få avgöra vårdkvalitet eller till och med patienters överlevnadschanser.
Det mest optimala vore förstås att förverkliga ett antal expertutredningar som förespråkar sex eller åtta regioner med ett universitet och med universitetssjukhus som nav i respektive region. Men politikerna, framför allt M, har blockerat alla förslag som ändrar på den struktur som beslutades för 160 år sedan och grundad på den länsstruktur som Axel Oxenstierna skapade för ca 400 år sedan. Konservatism in absurdum!
Nåväl, Blekinges politiker rår inte på rikspolitikernas brist politiskt mod och förmåga till förnyelse. Men det finns saker inom regionen som genom strukturförändringar kan kapa kostnader och tillföra mer resurser framför allt till sjukvård och infrastruktur. För det första måste politikerna prioritera vårdkvalité före närheten till sjukhus. Ska Blekinge fortsätta att ha två sjukhus måste vi också acceptera problemen med vårdköer, personalbrist, arbetsmiljöproblem och skenande kostnader. Med goda argument och pedagogisk förmåga kommer invånarna ha förståelse för att länet endast kan bära kostnaderna för ett sjukhus.
Med förslaget till ny regionindelning enligt ovan hade västblekingarna tillhört Kristianstads sjukvårdsområde.
För det andra måste kommunerna bli bättre på att samarbeta. Decennier av prestige och självgodhet har lett till dagens situation. Det mest radikala förslaget vore att Blekinge tar efter Gotland och gör regionen till en kommun. Besparingspotentialen borde bli stor med lägre kostnader för bland annat lönehantering, IT-system, HR-frågor och med en väsentlig kapning av den politiska överbyggnaden.
I en ledartext i BLT skriver Sylvia Asklöf Fortell i rubriken att regionerna har spelat ut sin roll. Ja, definitivt i sin nuvarande tappning. Sylvia ser ett förstatligande som alternativ till nuvarande regionindelning. Men det kommunala självstyret har ett värde och bäst vore om regeringen tog till sig vad en enig expertis förslår.
Går inte detta så kanske det är nödvändigt att staten tar över ansvaret för den svenska sjukvården.
Ronny Karlsson, Trummenäs
