Risk att förskolereform ökar ojämlikheten
Regeringen har beslutat att från höstterminen 2028 införa en tioårig grundskola, vilket innebär att förskoleklassen försvinner och ersätts av en ny årskurs ett. Detta väcker många frågor och farhågor kring kvaliteten på sexåringarnas utbildning och konsekvenserna för de lärare som i dag arbetar i förskoleklassen.
För det första innebär reformen att förskollärare som undervisar i förskoleklassen blir obehöriga att undervisa i den nya årskurs ett. Dessa erfarna pedagoger förväntas nu genomgå två till tre års ytterligare utbildning för att behålla sin behörighet. Det är orimligt och riskerar att leda till att många lämnar yrket. I en tid när det redan i dag råder brist på utbildad personal.
För det andra bygger reformen på en illa underbyggd föreställning om att en tidigare skolstart automatiskt leder till bättre kunskapsresultat. Men var finns forskningen som stöder detta? Att sätta sexåringar i traditionella klassrumsmiljöer med raka rader av bänkar går emot pedagogisk forskning om barns behov och utveckling. Förskoleklassen har varit en viktig brygga mellan förskolan och grundskolan, där lek och lärande kombineras på ett sätt anpassat för sexåringars utvecklingsnivå.
”Det är också viktigt att notera att denna reform kommer i en tid då lärarbristen är ett faktum.”Simon Fuglsang
Det finns också en risk att reformen ökar ojämlikheten snarare än att minska den. Utan tillräckliga resurser och stöd kan många elever hamna på efterkälken redan i tidig ålder. Som Mia Kempe, grundskollärare och ledamot i Sveriges Lärare, påpekar: ”Om det inte tillförs extra resurser är risken stor att många elever kommer hamna på efterkälken ännu tidigare än idag.”
Regeringen hävdar att reformen ska leda till att eleverna tidigt kan fokusera på läs- och skrivinlärning samt matematik. Men sker detta på bekostnad av barnens sociala och emotionella utveckling? Förskolepedagogiken, med fokus på lek, kreativitet och social interaktion, är avgörande för att lägga grunden för livslångt lärande.
Det är också viktigt att notera att denna reform kommer i en tid då lärarbristen är ett faktum. Att kräva ytterligare utbildning av redan kompetenta förskollärare riskerar att förvärra situationen.
Sammanfattningsvis verkar reformen vara dåligt underbyggd och riskerar att försämra kvaliteten på våra yngsta elevers utbildning. Istället för att förändra hela systemet borde regeringen fokusera på att stärka den befintliga förskoleklassen, tillföra nödvändiga resurser och säkerställa att alla barn får den bästa möjliga starten på sin utbildningsresa.
Som lärare med 15 års erfarenhet i grundskolan – både som resurs, klasslärare, ämneslärare, förstelärare och facklig representant – ser jag det enorma värdet i att ta emot elever som genom lek, kreativitet och social interaktion blivit nyfikna på skolans alla spännande utmaningar.
Simon Fuglsang, lärare i grundskolan, Förstelärare och AO Sveriges lärare.
