Erik Hultgren: Det danska fläsket har sina poänger
När jag skriver den här texten har den svenska sommaren börjat visa sig från sin bästa sida. Inte ett moln syns på den blåa himlen och i kvarteret där jag bor börjar doften av nygrillat sprida sig till kvällen.
På min köksbänk ligger en fläskfilé och väntar på att få möta elden. På paketet syns en flagga som stolt deklarerar att köttet är svenskt.
Det valet är viktigt av många anledningar. Antibiotika, djurskydd, koldioxidutsläpp. Svenska bönder, och även andra företag, ligger i framkant när det gäller att ta hänsyn till miljö och klimat. Många företagare gör det av eget engagemang, andra för att våra lagar är strängare än i de flesta andra länder.
Samtidigt finns det en baksida. Varje år lägger otaliga grisbönder ner sin produktion. Var fjärde köttbit från gris som vi äter är importerad utifrån. Sveriges hårda lagar är en källa till stolthet, men också till att bönder konkurreras ut.
Den danska fläskfilén å andra sidan må vara utskälld i Sverige, men är på resa runt om i världen. Två miljoner ton fläsk exporterar våra grannar årligen. Trots sin mindre storlek föder danskarna upp nästan åtta gånger fler grisar än Sverige. Frågan är vem som gör störst nytta för djuren. För även om danskarnas djurskydd är sämre än det svenska slår de ut konkurrenter i Tyskland, Polen, Kina och andra länder med ännu sämre regler. Sverige importerar istället från dessa länder.
I debatten sägs det ibland att Sverige är ett litet land, och att det som vi gör här knappt har någon betydelse alls i det stora hela. Så länge vi stannar inom Sveriges gränser är det sant. Det är först när våra varor börjar röra sig över jordklotet som vi skapar förändring på riktigt. Och det gäller oavsett om vi pratar djurskydd eller exempelvis utsläpp.
”Det är först när våra varor börjar röra sig över jordklotet som vi skapar förändring på riktigt.”
2020 släppte Svenskt Näringsliv en rapport om den svenska exportens klimatnytta. Varje år exporterar Sverige varor som släpper ut enorma 11,5 miljoner ton koldioxid. Det är nästan en fjärdedel av alla våra utsläpp och att få ner den summan är en av de största utmaningarna i näringslivet. Samtidigt, hade dessa varor tillverkats i våra konkurrentländer hade utsläppen var större. Väldigt mycket större. 35 miljoner ton koldioxid beräknas det till i rapporten.
Den besparing som vår export skapar är troligen den största insats Sverige gör för klimatet.
Framgången bygger inte bara på att vi har höga miljökrav, utan också på att vi hittar en balans där företagen är konkurrenskraftiga även utanför Sverige. Att köpa svenskt är bra, men skapar inga stora förändringar i världen. Med regelförenklingar, lägre skatter och annat kan våra företag göra stor nytta, i hela världen.
Det svenska fläsket är bättre än det danska. Men det borde resa mer.
Erik Hultgren,
tidigare politisk reaktör på BLT:s ledarsida
