Ett dråpslag för Sverige utanför Stockholm
Så kom slutligen dödsstöten för Bromma flygplats. Flygbolaget BRA lägger ner alla sina flyglinjer från flygplatsen, rapporterar SVT (den 17 sept). Det är helt enkelt inte lönsamt. Marknaden har i princip halverats, från 180 flygturer från Bromma före pandemin till i dag knappt 80 stycken.
BRA kommer i stället att flyga från Arlanda från och med 2025. Enligt Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare, innebär det att Bromma förlorar 90 procent av sin flygtrafik. Och det betyder med största sannolikhet att det inte finns någon anledning för Bromma flygplats att finnas kvar: “Jag tror inte att flygplatsen överlever utan oss”, säger BRA:s ägare Per G. Braathen.
Äntligen fick alltså det rödgröna Stockholmsstyret sin önskan igenom. Den infekterade debatten om Bromma flygplats har pågått i åratal. Stockholm stads rödgröna styre har länge velat lägga ner flygplatsen: på grund av klimatpåverkan, “buller” och för att kunna bereda mark för 22 500 nya bostäder till stockholmare där Bromma flygplats i dag ligger. Och ska tilläggas, med ambitionen att göra Arlanda till en stor internationell flygplats i paritet med Kastrup.
Men Bromma flygplats är inte enbart en fråga för stockholmare, även om det ofta låter så. Konsekvenserna av nedläggningen rör hela Sverige, och inte minst Blekinge.
Vi är beroende av ett fungerande inrikesflyg. Man kan säga att Bromma tillsammans med Ronneby Airport är Blekinges viktigaste flygplats. Bromma är dessutom ett nav för svenskt inrikesflyg. Flygplatsen är avgörande för framför allt näringslivet, men även för turismen, för arbetspendling, för att det ska vara attraktivt att leva och bo utanför storstäderna. Och inte minst för att vi ska hålla samman. Sverige är ett glesbefolkat land där fungerande kommunikationer är helt avgörande.
Att BRA blir underleverantör till SAS innebär också att SAS förlorar en av sina största konkurrenter. Vad händer då med biljettpriserna? När konkurrensen i princip försvinner för inrikesflyget riskerar höjningar av flygpriser att försvåra kommunikationsmöjligheterna ytterligare och tillgängligheten riskerar att bli sämre.
”Frågan är också om Arlanda har kapacitet att kunna svälja all trafik från Ronneby Airport och andra mindre flygplatser runtom i Sverige.”
Frågan är också om Arlanda har kapacitet att kunna svälja all trafik från Ronneby Airport och andra mindre flygplatser runtom i Sverige. Tidigare bedömningar har visat att Arlanda i så fall måste byggas ut. Och hur lång tid kommer det att ta? Med tillstånd, ombyggnationer, investeringsbeslut och annat som måste till? Under 2022 påpekade Peter Norman, som var regeringens utredare för att se över hur Arlanda måste utvecklas vid en nedläggning av Bromma, att “Om man skulle göra en snabb avveckling finns en risk att konkurrenssituationen skulle förvärras. Då skulle vi få höjda priser och sämre utbud”.
Detta sker samtidigt som tågtrafiken är under all kritik. Arbetspendlar man över dagen är flyget helt nödvändigt. Och där har Bromma varit föredömligt: en liten flygplats där det är smidigt att ta sig till och från Stockholm.
Det här är ett hårt slag för Blekinge – och för hela Sverige. Avstånden blir längre och platser mer svårtillgängliga, och inte nödvändigtvis bara rent geografiskt. Det är det ingen som gynnas av, inte ens stockholmarna. Även om de lever i den villfarelsen.
