Regionerna har spelat ut sin roll

Nackdelen med en offentligt finansierad vård har funnits vid horisonten under många årtionden. Men nu lever vi mitt i den demografiska krisen, så som den förutspåddes då. För få betalar skatt för att systemet ska kunna upprätthållas. För många unga flyttar till storstadsregionerna. Där är vården överbelastad. Ute i landet ska mindre regioner klara av att driva likvärdig vård med ett vikande skatteunderlag. Det säger sig självt att detta inte fungerar. Resultatet blir också att vården skiftar och kötiderna är mycket olika. En grasserande inflation har därtill drabbat redan hård pressade regionbudgetar. Resultatet är så klart förödande.

Förra sommaren tillsatte regeringen en utredning för att se över hur mer vård kan överföras i statlig regi - om inte hela, så alla fall delar av vårdapparaten. Resultatet ska presenteras nästa sommar, i juni 2025. Uppdraget är att analysera för- och nackdelar med ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap, lämna förslag på hur ett effektivt system skulle kunna se ut, och föreslå en tidsplan.

Detta borde ha gjorts för länge, länge sedan. Dåvarande ledaren för Kristdemokraterna, Göran Hägglund, drev frågan med kraft för tio år sedan, men fick mothugg av bland andra Centerpartiet, och i riksdagen fick han klent stöd. Om Moderaterna, som ledde alliansen den gången, hade varit förutseende nog att lyssna på Hägglund, hade vi kanske sluppit dagens mycket pressade situation.

Så länge vården är offentligfinansierad kommer grundproblemet - nämligen skattebasen - att kvarstå, oavsett vem som har huvudmannaskapet. Den är vad den är. Men fördelarna med att flytta över vården i statlig regi blir att resurserna kan fördelas mer likvärdigt över landet och vården bli mer jämlik, vilket i grunden är det enda vettiga.

Däremot kommer det med all sannolikhet innebära rationaliseringar av vårdapparaten. Kanske blir Blekinge av med sitt sjukhus i Karlshamn som regionen faktiskt inte har råd att driva.

Något måste dock göras. Patienterna har rätt till en vård på lika villkor. Invånarna i Blekinge ska inte bli drabbade för att regionen är för liten för att producera en vård i klass med den i Lund eller i Stockholm.

Den krisande ekonomin tvingar redan fram åtgärder. Under tisdagen meddelade regeringen att regionerna kommer att få stöd för att fasa ut sådan vård som kallas ”lågvärdesvård”. I pressmeddelandet står det: ”Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, bedöms hälso- och sjukvårdsåtgärder med liten, tveksam eller ingen nytta för patienten stå för omkring 20–30 procent av vårdkostnaderna. Det handlar bland annat om överdiagnostik och överbehandling som kan innebära skada för patienten men även riskera att skapa undanträngningseffekter.”

20-30 procent!

Det är bara att hoppas att utredaren orkar att lägga fram rejäla reformförslag, vilka innefattar exempelvis ett vettigt husläkarsystem. Sverige ligger i strykklass av jämförbara länder, vad gäller att ha en egen läkare att vända sig till. Det är helt horribelt att det är så, i ett land som en gång var en modell för välfärd i världen.