Kunskap och övning trumfar bandvagnar
Om inte kriget i Ukraina lyckades få myndigheterna att förstå vikten av ett väl fungerande civilförsvar, så gjorde en inrikeshändelse nog det. Den förvirrade hanteringen av snökaoset på E22 i vintras visar hur långt Sverige har till ett fungerande civilförsvar, om nu ett väpnat angrepp skulle inträffa. Både interna och oberoende rapporter menade att aktörerna hade svårt avgöra vem som var ansvarig, och hur stort problemet var. Alltså gjordes inget. Först åtta timmar efter att den första bussen körde i diket hölls det första gemensamma mötet med alla involverade myndigheter.
Under torsdagen presenterade regeringen, med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) i spetsen, en ”särskild snabbsatsning” på civilförsvaret, eftersom behovet är brådskande. Pengarna är avsatta till konkreta saker, som lager för läkemedel, upprustning av skyddsrum, infrastruktur, dricksvatten och inte minst cybersäkerhet, för att nämna några saker. Totalt satsar regeringen 385 miljoner kronor. Detta sista område är av extra stort behov, då det har tillkommit sedan ”förra gången” det var aktuellt med ett upprustat civilförsvar. De många angrepp som dagligen och stundligen förekommer på myndigheters system i Sverige, visar på det skriande behovet av detta. Småkommuner är sårbara, dels på grund av avskalade resurser, och dels på grund av att hackarna är avancerade internationella ligor. Attacken på Mörbylånga och Borgholm för ett tag sedan visar att även små kommuner i högsta grad finns i cyberterroristernas blickfång.
Men vad som framför allt behövs, vilket vi redan kommenterade på ledarsidan i januari, är en upprustning av myndigheternas inställning. Varje aktör i systemet måste klart och tydligt veta vad som är den aktörens uppgift. Det kan inte tillåtas att det uppstår sådana bisarra oklarheter som under kaoset på E22, där insatserna dröjde för att ingen visste vem som var ”ansvarig”.
Den här typen av osäkerheter kan bara avhjälpas med övning, övning, övning. Materiella resurser i all ära, de måste naturligtvis finnas, men utan den intuitiva kunskapen om krishantering, och förmåga att agera, hjälper det inte hur många bandvagnar som än står till förfogande.
I Sverige lider vi stundom av ett strategi- och organiseringsraseri. Om inte rätt blanketter är ifyllda, så uppstår lätt osäkerheter- och då låter man helt enkelt bli att göra något. Vem minns inte den katastrofala icke-hanteringen av tsunamikatastrofen? Bohlin underströk vid presskonferensen att det är viktigare att agera. Det är helt rätt. Väder är en sak- en begränsad händelse som går över. Ett väpnat angrepp gör det inte. Här måste myndigheterna vakna.
Läs mer
Sveriges Radio om ”Därför blev det kaos på E22”