Ett lokalval för Sverige i Europa
Den 9 juni är det val till EU-parlamentet. Denna vecka hålls den sista sessionen i Strasbourg för mandatperioden. Idag inleder vi vecka av EU-special på ledarsidan. Därför kommer vi att ägna en stor del av den här veckan åt vad som händer där. Och åt frågan hur EU fungerar, egentligen?
Idag har 57 procent av svenskarna en ganska eller mycket positiv bild av EU. 74 procent tror inte att Sverige skulle ha det bättre utanför unionen. Valet i juni handlar alltså inte om ett ja eller nej till EU. Snarare handlar det om vad vi vill att EU ska vara. Vilka frågor ska ligga på EU:s bord? Och hur ska vi hantera nationella problem som i grunden är gränslösa?
Kriget i Ukraina dominerar för tillfället dagordningen i europeisk politik. Det fortgår med full styrka. I det slåss Ukraina inte enbart för sin egen överlevnad, utan även för europeisk säkerhet och europeiska värderingar. Ukraina är i dag inbjudet som kandidatland till EU. I dag är inget svenskt parti helt emot att Ukraina blir medlem.
Samtidigt pressas Europas invånare av kostnadskris, bränslekris och elkris. Den senaste tiden har Europa skakats av bondeprotester som har blockerat motorvägar och dumpat gödsel på gator. Protesterna är bland andra en reaktion mot de höjda bränslepriserna, och ett frihandelsavtal mellan EU och länder i Sydamerika. Det går ut på att konsumenter i EU ska kunna köpa billigare importerat kött, vilket i sin tur givit europeiska bönder en konkurrensnackdel. Det finns även en jäsande irritation mellan Polen och Ukraina, där bönderna i Polen är oroliga för att billigt ukrainskt spannmål ska slå undan benen på den polska marknaden.
Utöver detta har vi en kriminalitet som griper omkring sig. Migration och klimat- och miljöfrågorna har heller inte blivit mindre aktuella. Ryssland använder sig av sitt inflytande för att splittra den europeiska debatten. För några veckor sedan avslöjades att parlamentariker från sex länder anklagats för att ha tagit emot mutor från landet. Bland annat nämner Der Spiegel att en tysk parlamentariker från högerextrema AfD varit en av mottagarna (Reuters den 8 april).
Kort sagt är de allra flesta och största frågorna som rör det svenska folket gränslösa. Således krävs också internationellt samarbete för att lösa dem.50-60 procent av de beslut som tas i regioner och kommuner har sitt ursprung från EU:s institutioner - däribland parlamentet.
Men valdeltagandet är fortsatt lågt. I förra valet röstade endast 55 procent av svenskarna i EU-valet. I en undersökning från DN/Ipsos (den 15 januari) framkom dessutom att sex av tio svenskar inte ens vet att det är EU-val i år och enbart 7 procent visste att valet ägde rum i juni.
Valet spelar dock en stor roll för vilket håll EU ska gå. Enligt en opinionsundersökning kommer EPP, vilket är gruppen där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, att bli den största (EuropeElects den 3 mars). Tillsammans med ECR (där Sverigedemokraterna ingår) och ID (där högerextrema AfD återfinns) väntas de få majoritet i parlamentet. Vilken vändning tar EU då?
Man kan ha olika syn på om EU bör bli mer överstatligt, eller smalare. Det är en debatt helt för sig. Men faktum är att allt flera lokala problem har en internationell koppling, även här i Blekinge.
Därför är det viktigt vilka som röstas in i parlamentet den 9 juni. Hur röstar du i riksdagsvalet? Lägg din röst där, och betrakta EU-valet som ett lokalval för Sverige i Europa.
Sylvia Asklöf Fortell
Emma Jaenson
