LRF missar målet: växtbaserat är framtiden
Stihna Johansson Evertsson, ledamot LRF Sydost och ansvarig för livsmedelsfrågor, lyfter i en debattartikel fram att svenskproducerad mat har minskat sedan 1980-talet och uppmanar oss att välja svenskt. Vi instämmer i vikten av att värna om inhemsk produktion, men anser att Johansson Evertsson förbiser behovet av en omställning till växtbaserat jordbruk för klimatets skull.
Vi kan inte finna någon klimatdatabas som stödjer påståendet att svenskt kött och mjölk har ”hälften av klimatavtrycket” jämfört med det globala genomsnittet. RISE klimatdatabas visar däremot att svenskt nötkött genererar omkring 70 gånger mer växthusgaser än bönor.
Klimatpolitiska rådets rapport 2024 betonar vikten av att implementera ett klimatneutralt jordbruk. För att Sverige ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål måste vi ompröva både vår livsmedelsproduktion och konsumtion. Animalieproduktionen står för en oproportionerligt stor del av jordbrukets klimatpåverkan.
Enligt en studie publicerad i Nature kommer hela 84 procent av EU:s växthusgasutsläpp från livsmedelsproduktion från animaliesektorn. Samtidigt tar animalieproduktionen emot 82 procent av EU:s jordbrukssubventioner. Därför är det nödvändigt att vi aktivt stödjer en övergång till mer växtbaserad produktion för att effektivt minska både utsläpp och kostnader.
EU-kommissionens vetenskapliga rådgivare rekommenderar införandet av en köttskatt och subventioner på frukt och grönt. Även Nordiska ministerrådet föreslog liknande åtgärder i våras. Genom att styra konsumtionen mot mer klimatvänliga alternativ kan vi göra en betydande skillnad.
Danmark är ett föregångsland i detta avseende och kommer att införa en koldioxidskatt på matproduktion från 2030, med stöd från danska lantbrukare. Svenska bönder bör få generösa omställningsstöd för att underlätta övergången till växtbaserad produktion.
”Det animaliska jordbruket är starkt beroende av importerat kraftfoder, vilket gör oss sårbara i kristider.”Linda Lindström och Jonas Norberg
En köttskatt på 10 kronor per kilo skulle procentuellt sett öka priset mer på billigare importkött än dyrare svenskt kött. Detta skulle minska den totala köttkonsumtionen och importköttets marknadsandelar, vilket skulle gynna svensk produktion.
En annan viktig aspekt är beredskap och matförsörjning. Det animaliska jordbruket är starkt beroende av importerat kraftfoder, vilket gör oss sårbara i kristider. Vid en kris kommer vi inte ha råd med animaliska produkter på grund av deras enorma resursförbrukning. Genom att övergå till växtbaserad produktion kan vi öka vår självförsörjningsgrad och minska vår sårbarhet.
Att välja svensk mat är positivt men otillräckligt. För klimatets skull krävs val av rätt sorts svensk mat och en grön omställning av jordbruket, med köttskatt som ett centralt verktyg. Denna strategi skulle hjälpa oss uppfylla klimatåtaganden och stärka Sveriges beredskap och matförsörjning långsiktigt.
Linda Lindström och Jonas Norberg, ideella tankesmedjan Hållbart Matsystem
