Därför går Blekinge dåligt
I sin ledarspalt den 30 april skriver Sylvia Asklöf Fortell om den chockerande upplevelsen att följa den politiska turbulensen i Blekinges fem kommuner. Hon skriver om att medborgarnas förtroende för politikerna riskerar att gemene mans engagemang minskar och därmed hotas demokratin
I min insändare i Blt. den 2 januari skrev jag om ”Blekinges problem - osäkra politiker och konflikter”. Jag menar att avsaknaden av starka, kunniga och utbildade politiker i kombination med interna stridigheter och ovilja eller oförmåga att samarbeta med andra partier är en stor anledning till Blekinges dåliga utveckling. Det går åt mycket energi och fokus för denna politiska turbulens. Vi borde ha varit ett län med stor tillväxt en mycket positivare utveckling.
Osäkra politiker ökar också risken för nepotism, det vill säga att man tenderar att anställa släktingar, vänner och partisympatisörer i stället för kompetenta chefer och tjänstemän.
Ett annat problem som bidragit till länets dåliga utveckling finns inom näringslivet. Vi läser väldigt ofta om företag inom länet som blivit uppköpta av andra företag och koncerner utan för länet. Det gäller för alla branscher, bilföretag, hantverksföretag och industrier.
Många gånger betonar den säljande ägaren fördelen med att gå in i ett större sammanhang. Ganska snart flyttas administrationen över till köparens företag och all utveckling avstannar. Vi har ytterst få företag som har gått i arv i flera generationer och som växt och blivit kända nationellt och kanske även utomlands. Säljarna tar oftast sina pengar för att öka den privata förmögenheten i stället för att investera i länet. Jag tänker på landskap som Småland,
Dalarna och Värmland där det finns många familjeföretag som byggts upp under generationer och vuxit till ganska stora företag. Detta är något som våra politiker borde fokusera på och främja ett livskraftigt, expansivt småföretagande!
Roland Hansson