Outsidern bakom "En enda man"
Den engelske författaren Christopher Isherwood gjorde utanförskapet till en livsstil.
Nu går filmatiseringen av hans roman "En enda man" upp på svenska biografer.
Det tycks vara filmerna som för ut författarnamnet Christopher Isherwood (1904-1986) till en bredare publik.
År 1939 gav han ut boken "Farväl till Berlin" som långt senare skulle mutera till filmen "Cabaret", åtta Oscars och ett atombombsgenombrott för Liza Minelli.
Nu kommer "En enda man", efter hans roman med samma namn från 1964.
Isherwood föddes som son till en officer som dog under det första världskriget. Om han snabbt kom över pappans död tillbringade han en stor del av sitt författarskap åt att komma över sin mamma; i flera av hans böcker är huvudpersonen en ung man som kämpar för att revoltera och hitta en fristad från en dominant, trångsynt moder.
För Isherwood skulle denna revolt framför allt ta sig två uttryck. Han var tidigt öppet homosexuell och han hamnade tidigt i exil.
Det var i slutet av 1920-talet som Isherwood, tillsammans med författarkollegan, vännen och ibland älskaren WH Auden, för första gången kom till Berlin. Då, före nazismen, var staden en oas för fri sexualitet och radikala idéer.
Isherwoods upplevelser bland arbetarklasstyskar, exilbritter, krigsveteraner och pojkprostituerade i den bubblande Weimarrepubliken kom att resultera i romanen "Farväl till Berlin". Förutom att bli en av 1900-talets romanklassiker utvecklades den till först pjäsen "I am a camera", sedan musikalen "Cabaret" - och till slut filmen med samma namn.
I en lång intervju från 1974 på sajten theparisreview.org får Isherwood frågan om han gillade filmen "Cabaret". Hans diplomatiska svar:
"En enda man" som nu är bioaktuell med Colin Firth i huvudrollen, gav Isherwood ut när han sedan länge varit bosatt i USA. Han lämnade England tillsammans med Auden precis före andra världskrigets början - vilket gav honom hård kritik i hemlandet - och bosatte sig i Kalifornien. Det var där han år 1953 träffade sin livskamrat, den då bara 18-årige Don Bachardy.
Och just den djupa kärleken mellan en äldre engelsman i kalifornisk exil och en ung man är temat för "En enda man", den bok som Isherwood kallat sin egen favorit:
Christopher Isherwood var på flera sätt före sin tid. Han varnade tidigt för den gryende nazismen, blev en talesman för gayrättigheter och intresserade sig för österländska religioner - i hans fall den indiska vedantafilosofin - långt innan Kaliforniens hippies lät sitt hår växa. Att han skulle bli nyupptäckt 14 år efter sin död är väl helt följdriktigt.
