Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Drömmen om att leva och dö i EU
När Sverige stöttar Ukraina, gör vi det som en del av en större gemenskap. I vårt motstånd mot Putins Ryssland står vi inte ensamma, utan tillsammans med resten av EU, och numera även med Nato. Det är en styrka, även när alla EU:s länder inte är lika otvetydiga i sitt stöd. Tuffare är det för de länder som står utanför den europeiska gemenskapen, utlämnade till de ryska maktanspråk som skördar ukrainska liv.
I helgen var det val i Moldavien – dels presidentval, dels en folkomröstning om att skriva in att landet ska sträva efter att bli en medlemsstat i Europeiska unionen i grundlagen. Den senare omröstningen var mycket jämn.
Att moldaverna gick till valurnorna var förstås högintressant för rysk propaganda och påverkan, och på en presskonferens har landets sittande, EU-vänliga president Maia Sandu sagt att det finns bevis för att kriminella, i maskopi med utländska krafter, försökt köpa 300 000 röster (SVT 21/10). ”De har attackerat vårt land med tiotals miljoner euro, lögner och propaganda för att hålla vår nation fångad i osäkerhet” sa Sandu, dock utan att presentera de nya bevisen hon hänvisade till.
Valrörelsen har dock varit dokumenterat turbulent, och flera försök att köpa röster och skapa oreda har redan avslöjats. Ett storskaligt försök att köpa nej-röster i EU-omröstningen har upptäckts av moldavisk polis, och kopplas till kriminella nätverk och en moldavisk affärsman som lever i rysk exil. Dessutom ska en grupp unga moldaver ha tränats av specialstyrkor i Moskva, med syfte att skapa oordning och kaos på valdagen. Enligt moldaviska myndigheter för Ryssland ett så kallat hybridkrig mot landet (SVT 20/10).
Målet är inte nödvändigtvis att påverka valutgången som sådan, utan att avskräcka folk från att gå och rösta. Med lågt valdeltagande får omröstningen låg legitimitet, blir det tillräckligt lågt kan resultatet ogiltigförklaras. Turbulensen skapar i sig osäkerhet och otrygghet, och även det är förstås en del av målet.
Från svensk horisont blir turbulensen en viktig påminnelse om den trygghet och demokrati vi åtnjuter, rent av tar för given. När 88-åriga Maria från den lilla utbrytarrepubliken Transnistrien förklarar för SVT (20/10) varför hon korsar gränsen för att rösta är svaret gravallvarligt: hon vill hinna leva lite i EU innan hon dör.
Det är en viktig påminnelse, den gemenskap vi tar för given, drömmer vissa människor om att få tillhöra. Inför det ryska hybridkriget och kriget i Ukraina är det lättare än någonsin att förstå var de drömmarna kommer ifrån.
