Sylvia Asklöf Fortell: Hälften av alla socialsekreterare hotas
På socialkontroret i Olofström har under onsdagen flera fönsterrutor krossats av en aggressiv person. Närvarande personal blev, förståeligt nog, skärrad. Krismöte har hållits. Socialchef Robert Schelin kommenterar att man har sett över sina rutiner.
Många kommuner har sedan flera år byggt om receptioner och kommunhus för att möta behoven av ökad säkerhet. Så även Olofström. Det finns goda grunder för den bedömningen. Oro i samhället och LVU-kampanjen har satt hög press på socialkontoren. SCB, Statistiska centralbyrån, menar att nära hälften av socialsekreterarna i Sverige utsatts för hot eller våld det senaste året. Det är ytterst alarmerande siffror. Naturligtvis skapar det en mycket jobbig arbetsmiljö.
Det har fött en debatt om socialsekreterarna verkligen är rustade för den förändrade samhällsutvecklingen. Tidöavtalet omfattar några meningar om behovet av en att förändra socionomutbildningen så den får större fokus på unga kriminella. Det har kallats populistiskt och klåfingrigt. Men att det finns behov av en förändring står klart, eftersom kommunerna har svårt att behålla sin personal.
SKR, Sveriges kommuner och regioner, genomförde i vintras en undersökning i socialchefsnätverket (”En undersökning om hur socionomprogrammet kan utvecklas”) för att ta reda på vad som fattas i dagens utbildning. Den kom bland annat fram till att praktik måste varvas med teori för att studenterna ska veta vad de möter när de kommer ut på arbetsmarknaden, framför allt i arbetet med brukare.
Det skulle både gagna kommunernas möjligheter att behålla personal, och bygga förtroende med invånarna. Och det skulle framför allt hjälpa den personal som i sin vardag tvingas hantera tuffa incidenter - som den i Olofström.
