Tim Svanberg: Henreksson vandrar på nattgammal is
För vilken gång i ordningen vi byter betygssystem har jag i ärlighetens namn inte full koll på. Men att det nuvarande systemet behöver bytas ut råder det enligt min mening inga som helst tvivel om, inte minst eftersom betygsinflationen måste hejdas. Utredaren, tillika nationalekonomen Magnus Henreksson, har en grannlaga uppgift. Den här gången behöver det bli rätt.
I tidningen Vi Lärare uttalar sig Magnus Henreksson om dagens betygssystem och konstaterar följande: ”Vi har i vår genomgång av en bredd av länder inte funnit något annat land än Sverige där enskilda lärare kan sätta betyg utan någon form av normering eller kalibrering, och där dessa betyg sedan avgör antagning och urval till nästa utbildningsnivå.”
Detta måste anses vara högst graverande med tanke på att betygssättning är en myndighetsutövning som dessutom inte innehåller någon möjlighet till överklagan. Lägg därtill att betygskriterierna, och i synnerhet de tidigare kunskapskraven, i mycket hög grad lämnar utrymme för subjektiva tolkningar från den enskilde läraren. Det är sannolikt, för att inte säga närmast säkert, att varje skola har elever som innehar samma kunskaper men som ändå inte får samma betyg.
Att helt ta bort subjektiva bedömningsfaktorer är så klart varken möjligt eller önskvärt, då det skulle kräva maskinell inläsning av endast standardiserade prov med flervalsfrågor. I dag går det dock inte att säga att en elevs kunskaper korresponderar med ett givet betyg. Varken skolledning, elever eller föräldrar skulle uttrycka missnöje över att en lärare sätter ett betyg som är högre än elevens verkliga kunskaper.
Skräckexemplen från skolor runt om i landet där lärare av skolledning eller föräldrar pressas att sätta ett visst betyg är många. Så kan vi inte ha det. I en rättsstat är det inte godtagbart. Samtidigt som PISA-resultaten pekar nedåt, har betygssnitten pekat uppåt. Det borde inte vara möjligt.
”En enskild elev kan ju ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling, men övriga elevers dito borde spontant inte ha något med sagda elevs slutbetyg att göra.”
Enligt vad tidningen Vi Lärare erfar kommer betygsskalan F-A att skrotas till förmån för en skala från 1-10, där 4 anses vara godtagbara kunskaper i ett enskilt ämne. När lärarna har satt sitt betyg, ska elevens genomsnittliga betyg kalibreras utifrån hur eleven, såväl som skolan som helhet, har presterat på nationella proven.
Intentionen är god och verkar genomtänkt, men Henreksson vandrar samtidigt på nattgammal is. Att betygen ska kalibreras efter centralt rättade nationella prov är mumma för alla som vill förhindra betygsinflation, men att göra det utifrån hur skolans övriga elever har lyckats kan slå väldigt snett. En enskild elev kan ju ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling, men övriga elevers dito borde spontant inte ha något med sagda elevs slutbetyg att göra.
Utredningen är ju inte klar, och detaljer har inte sipprat ut, så det är fullt möjligt att min oro över den delen är obefogad. Jag, och hela Skolsverige, ser med tillförsikt fram emot Henrekssons utredning. Det här kan bli bra!
