Nu räknar våra allierade med oss
Under tisdagen presenteras totalförsvarspropositionen - eller ”försvarsproppen”, som den kallas på politikerspråk. Den läggs fram ett år tidigare än vad som var tänkt, till följd av kriget i Ukraina. Proppen bygger på de rekommendationer som Försvarsberedningen mejslat fram och presenterade i april. Sverige står inför ett historiskt försvarsbeslut, konstaterade beredningen - samt att läget kräver ambitionshöjningar på alla områden. Beredningen hade i sin tur tagit in ÖB:s synpunkter på vad som bör prioriteras. Ett grovt axplock: tidigareläggning av två brigader, förstärkning av marinen genom nya fartyg och förstärkt personaltillgång, utökad luftvärnsförmåga, värnpliktsutökning, nya territorialförband och förstärkning till frivilligförsvaret.
Men man måste ha klart för sig att Sveriges satsningar startar från en mycket låg nivå. Riktigt hur svår situationen är i förhållande till den mörka omvärlden kan man läsa om i tankesmedjan Frivärlds nyligen utkomna rapport: Försämrat läge kräver mycket mer av Sverige. I den har 21 namnkunniga experter från Norden och Estland fått bedöma omvärldsläget samt tycka till om Försvarsberedningens arbete. Hela 16 av 21 experter menar att omvärldsläget är på väg mot antingen ett sämre läge, ett betydligt sämre läge, eller rentav mot en krigssituation i Europa. Fyra har svarat ”det beror på” och bara en tror på ett oförändrat läge.
Försvarsberedningen har satt 2,6 procent av BNP till försvarsutgifter som ett mål, men experternas dom är hård: Ambitionshöjningarna i Sverige går både för långsamt och är för tunna för att hinna med omvärldsutvecklingen. 2,6 procent är redan otillräckligt, anser 16 av dem, och menar att Sverige hela tiden faller efter. Somliga anser att vi nu snarare bör röra oss upp mot fyra procent för att hinna med. Då är Sverige uppe och snuddar på de nivåer som förekom under 50-talet, då vårt totalförsvar byggdes upp efter kriget. Därefter sjönk siffrorna till tre procent, men vid det laget fanns det en stabil grund att stå på. Nu har vi inte den grunden kvar längre.
”Experternas dom är hård. Ambitionshöjningarna i Sverige går för långsamt.”
Denna lärdom borde vi sannerligen har gjort för åttio år sedan: Det är billigare att underhålla än att bygga upp.
Presskonferensen under tisdagen leds av både försvarsminister Pål Jonson och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Det är en totalförsvarsproposition, och i det ingår även det civila försvaret. 2028 ska totalt 15 miljarder avsättas per år till det. Det innebär hårda prioriteringar, menade ministern vid en presskonferens i september, men ska omfatta satsningar på grundläggande områden som vatten, livsmedel, energi, kommunikation samt läkemedel, vård och räddningstjänst.
Även denna satsning anses av expertgruppen vara otillräcklig. Men som vi skrev på ledarsidan i samband med Bohlins presskonferens, är det civila försvaret betydligt svårare att få överblick över, eftersom det ingriper alla möjliga aktörer i samhället. Ett aktuellt exempel: Säkerheten för våra vattentäkter. I helgen upptäcktes det att ett vattenverk i Bollnäs råkat ut för inbrott. Invånarna uppmanas att koka vattnet. Detta skvallrar om samhällets sårbarheter. Det kanske är läge att börja patrullera kring denna viktiga infrastruktur?
Rapportens slutsatser inför tisdagens totalförsvarsproposition är tydlig. Sverige har har förbrukat sin betänketid för länge sedan. Om vi ska vara goda allierade till våra grannar måste vi komma ut ur dimman, då vi är en nyckelspelare i Östersjöregionen. Nu räknar de andra med oss.
Det är dags att leverera.
