Sydostlänken är mer strategiskt rätt än någonsin
När Sydostlänken lanserades som idé 2007 var inte alla kommuner i Blekinge med på tåget, om uttrycket tillåts. På den tiden höjdes kritiska röster från Sölvesborg att det var en komplett felsatsning. I Karlskrona bedömdes projektet att ”få mycket liten betydelse för transporter från hamnen där”.
Femton år senare är det annat ljud i skällan, enighet råder, och tur är väl det. För nu har regeringen signalerat en översyn av kostnaderna för Sydostlänken. Priserna skenar, precis som på allt annat. Trafikverket har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett förnyat och uppdaterat underlag för länken.
Med tanke på det senaste halvårets tumult om länkens framtid, och med tanke på Blekinges kamp att höras och synas infrastruktursammanhang, är det inte märkligt att dessa signaler skickat en kall kåre genom Blekinges folkvalda. Infrastrukturen i Sverige är rent allmänt oerhört eftersatt, både vägar och järnvägar - ett resultat av flera årtiondens springnotor från svenska statens sida. Det innebär att det finns ett skuldberg att ta igen, nästan ogörligt stort. Prioriteringar måste då göras någonstans. Under torsdagen i förra veckan kallade därför Ulrica Messing till toppmöte på residenset i Karlskrona för att ta ett grepp om frågan gentemot regeringen.
Men, det finns numera nya intressenter som har synpunkter. Den 27 februari skrev Svenska Dagbladet (SvD) om att Nato kräver att svensk infrastruktur rustas upp. En väl underhållen infrastruktur ingår nämligen som ett av Natos grundkrav på medlemsländerna.
”En väl underhållen infrastruktur ingår som ett av Natos grundkrav på medlemsländerna.”
I SvD:s artikel listas ett antal nyckelsträckor inom Sverige, där sträckan Halmstad- Kalmar finns med (både väg och järnväg), liksom sträckan Malmö-Norrköping (E22). Det är alltså precis det område som Sydostlänken alltid har varit tänkt att avhjälpa, för att undgå trafikproppen i Skåne. Dessutom kommer Blekinge i framtiden att bli än viktigare strategiskt än vad det redan är, med både marinbas och F17. Sydostlänken ligger alltså helt rätt och regeringen vore väl både dumdristig och kortsiktig om man under dessa omständigheter valde att skjuta projektet på framtiden.
Sydostlänken har en tänkt byggstart på 2028-2033. Det är väldigt sent i de sammanhang vi pratar om. För Nato anses även mer närliggande årtal för utbyggnad av infrastruktur som ”sent”, enligt SvD. Som exempel på detta ges förbifart Söderköping vilken är planerad att startas 2025. Brådskan säger något om den betydelse som infrastrukturen i Sverige tillmäts av Nato. Kraven kommer garanterat att bli avgörande för att regeringen ska öppna plånboken. Tänk att det skulle behövas ett svenskt Natomedlemskap för att infrastrukturfrågan skulle få sin rättmätiga betydelse.
Stambanan Malmö- Stockholm är nu så hårt belastad att förseningar är legio. SVT rapporterade häromdagen, att på södra stambanan är varje resa (!) med Snälltåget i snitt försenad 30 minuter. Vad ska man säga om det? Avlastning måste till och Sydostlänken är mer strategiskt rätt än någonsin, så enkelt är det. Lappandet och lagandet på svensk infrastruktur har nått vägs ände för länge sedan.
