Oro inom psykiatrin över många självmord och besparingar – politikerna nöjda

Under många år hade Tomas Nordblads son Håkan lidit av psykisk ohälsa och i augusti tog han livet av sig 41 år gammal. En händelse som pappa Tomas och andra i familjen menar inte borde inträffat om han fått rätt hjälp av psykiatrin i Karlskrona. Tre dagar före självmordet hade polisen räddat Håkan från ett självmordsförsök och kört in honom till psykakuten. Då vädjade familjen till psykiatrin att Håkan skulle omhändertas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Men så blev det inte. Mindre än 24 timmar senare var han hemma igen och tog sitt liv.

Psykiatrin uttalar sig inte i enskilda fall, men Marcus Svennerud, chefsöverläkare i psykiatrin i Karlskrona, säger till BLT att lagen är sträng och att tre krav ska vara uppfyllda: en allvarlig psykisk störning, ett nödvändigt behov av psykiatrisk slutenvård samt att personen själv motsätter sig vården. Beslutet ska också fattas av två läkare.

Psykiatrins verksamhetschef Carina Söderholm är bekymrad över att antalet självmord är så många i Blekinge. De har därför påbörjat en analys för att se vad de beror på, även om de runt 30 personerna i Blekinge som årligen tar livet av sig inte alltid har varit i kontakt med vården.

Carina Söderholm är nöjd med verksamheten, men psykiatrin oroas av besparingskrav och att påverkas av att inte ha tillräckliga resurser. De anser inte att de har fått tillräckliga resurser till neuropsykiatriska utredningar för barn och unga, vilka ökat kraftigt de senaste åren. För en bättre vård hade de också önskat att primärvården hade haft mer resurser i sin bemanning och även fler med psykoterapeutisk kompetens.

Ansvariga politiker i regionstyret med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna håller inte med om resurserna. De är nöjda med verksamheten som görs och anser att effektiviseringar behövs.

– Psykiatrin har historiskt varit en balanserad verksamhet som har fungerat väl i Blekinge. Det är min bild, men sedan finns det alltid mer att göra, säger Anders Lund (M), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

Hans bedömning är vidare att den akuta psykiatrin är tillgänglig och att de har ett gott samarbete med andra samhällsaktörer som blåljus och följer den lagstiftning som finns.

Förra året gjorde regionstyret en omfördelning av fem miljoner från vuxenpsykiatrin till barn- och ungdomspsykiatrin, men ansvariga politiker anser inte att det påverkat verksamheten negativt.

– Satsningen som gjordes på barn och unga togs fram av den gamla alliansen. Där fanns en bred majoritet för att satsa 15, 20 respektive 25 miljoner direkt till barn- och ungdomspsykiatrin. Det var en ökning som kom direkt från fullmäktige och som nu håller på att sjösättas, säger Anders Lund.

– Genom att arbeta med tidiga insatser för barn och unga avlastar man på sikt vuxenpsykiatrins arbete. Därav har medel flyttats för att kunna jobba tidigare och förebyggande, svarar Rickard Löfquist (KD), ordförande för hälso- och psykiatriutskottet per mejl.

Hans bedömning är att Region Blekinge alltid måste jobba med effektiviseringar, både på lång och kort sikt.

Oppositionspolitiker Christina Mattisson, (S), önskar att större satsningar hade gjorts på den psykiska ohälsan och ser det psykiska måendet, oavsett ålder, som ett oroande samhällsproblem. Satsningen de gjorde på barn och unga börjar ge resultat, men menar att ännu mer behöver göras och mer resurser krävs.

Nu önskar hon att hälso- och psykiatriutskottet fokuserar på den psykiska ohälsan och fördjupar sig i frågorna och analyserar vården. Och att styret i regionen lyssnar på professionen.

– Politiker är lekmän. Lyssna på professionen och ha en bra dialog. Barn- och ungdomspsykiatrin tog tidigare fram en treårsplan och fick resurssätta vad de behövde och sedan avsattes resurserna som nu efter ett drygt år ser ger goda resultat med kortare köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, säger Christina Mattisson.

– Hela det preventiva suicidarbetet behöver prioriteras högre.