Skenande mödradödlighet i USA

Bland världens rika länder är det USA som har den högsta mödradödligheten, definierat som dödsfall under graviditeten eller upp till ett år efteråt. Vanliga orsaker är blödningar, infektioner, hjärtsjukdomar och överdosering av läkemedel.

I studien som presenteras i tidskriften Journal of the American Medical Association (Jama) har forskare tittat på dödsfall bland mödrar mellan åren 1999 och 2019 i alla delstater och inom alla etniska grupper. Slutsatsen är tydlig: dödstalen har mer än fördubblats, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Dödstalen är högst bland svarta mödrar. Den största ökningen av dödsfall under tidsperioden har dock skett hos USA:s ursprungsfolk som rapportförfattarna delar upp i två grupper: amerikanska indianer och arktiska folk (inuiter).

Att ett välfärdsland som USA toppar statistiken är anmärkningsvärt, men heller inte särskilt förvånande, enligt Lena Marions, docent i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet. Hon befarar att delstaternas allt strängare abortlagstiftning kommer att göra problemen ännu större.

– Klyftorna har ökat, det är stora skillnader mellan olika grupper, framför allt mellan etniska grupper, men det handlar också om socioekonomiska förutsättningar. Många saknar försäkringar, säger hon.

Omkring 60 procent av alla havande amerikanska kvinnor saknar egen sjukförsäkring och måste förlita sig till det allmänna sjukförsäkringssystemet Medicare vid födsel.

Totalt avled 1 205 mödrar i USA 2021, enligt hälsomyndigheten CDC som dock definierar mödradödlighet lite snävare än i den aktuella studien. CDC inkluderar dödsfall under graviditet och förlossning och upp till 42 dagar efteråt. Men tendensen i CDC:s statistik är densamma: antalet mödrar som avled 2020 var 861 och 2019 754.

Allison Bryant, medförfattare till Jamastudien och medicinsk chef vid forskningsföretaget Mass General Brigham, menar att den höga mödradödligheten delvis handlar om tillgången till hälso- och sjukvård, men också om strukturell rasism. Den slutsatsen delas av Lena Marions.

– Icke-vita kvinnor får ofta en annan behandling. De tas inte på allvar och lyssnas inte på i samma utsträckning som vita. Tillgängligheten till mödravård är dessutom väldigt olika. Många vet inte vart de ska vända sig, de får inte ledigt från jobbet för att gå på mödravård och känner inte att de har råd att förlora pengar, säger hon.

Mödradödligheten beskrivs som ett skenande problem och forskarna fann en markant ökning när de jämförde det första decenniet av studien, 1999-2009, med det andra, 2009-2019, för flera etniska grupper, noterar AP.

– Det är ett stort land med stora variationer när det gäller kompetens inom sjukvård. Det gäller även förlossnings- och mödravård och inte minst eftervård. Man uppskattar att 40-60 procent av dödsfallen sker efter förlossningen, säger Lena Marions och lägger till:

– Ett annat problem är att kvinnorna blir äldre, fetare och fattigare. Man har helt enkelt fler riskpatienter än tidigare att hantera.

I exempelvis Arkansas löper svarta kvinnor dubbelt så hög risk att drabbas av graviditetsrelaterade dödsfall som vita, enligt en statlig rapport från 2021. Där har ett nätverk skapats för att hjälpa vårdgivare att minska antalet kejsarsnitt, hantera komplikationer vid blodtrycksrelaterade sjukdomar och lindra skador eller allvarliga komplikationer efter förlossningar.

– De flesta av de dödsfall vi har granskat hade kunnat förebyggas, säger William Greenfield, professor i gynekologi och medicinsk chef för familjehälsa vid delstatens hälsodepartement, till AP.