Svårt skapa reserv-el i vinter

Varningarna om höga elräkningar till vintern har haglat. En rad politiska förslag har därför lagts fram för att mildra effekten för hushållen om det blir en krisvinter.

Ett av dem är att dammsuga Sverige på outnyttjad energi från kraftvärme. Kraftvärmeverk finns det i de flesta kommuner och de producerar främst fjärrvärme lokalt, men många kan också producera el.

I början av september fick Svenska kraftnät därför i uppdrag av regeringen att "förbereda upphandling för mer planerbar el i södra Sverige". Kraftvärme nämndes som en specifik möjlig källa.

Branschorganisationen Energiföretagen har visat att det skulle gå att vaska fram elproduktion motsvarande uppemot en kärnkraftsreaktor på det sättet. Utöver kraftvärmeverk finns också flera stora kraftverk, som enligt Teknikföretagen skulle kunna få fram ytterligare 1 800 megawatt.

Hittills är det dock, enligt Tania Pinzón som är senior elmarknadsexpert på Svenska kraftnät, väldigt osäkert hur mycket som går att få fram i praktiken. Hindren är många.

– Vi har inte en fullständig bild av vad den ytterligare potentialen i kraftvärme skulle kunna ge. Men i den information som kommit in hittills ser inte anläggningarna ut att klara sig helt på egna meriter, utan de kommer att behöva någon slags stöd, säger hon.

Än har myndigheten inte pratat med alla berörda kraftvärmebolag men det står klart att många av dem behöver göra någon slags komplettering eller reparation för att kunna producera mer el.

– Regeringsuppdraget går ut på att upphandla resurser utifrån en prisdämpande effekt. Om man tittar på de kostnader som finns på anläggningarna i dag så är de ganska höga, vilket gör det svårare att få till den effekten, säger Tania Pinzón.

Men det stora hindret handlar i många fall om att kommunerna, som ofta är de som äger kraftvärmeverken, har ambitiösa mål om att bli fossilfria.

Mycket av den extra energi som har identifierats kommer från fossila källor, det gäller till exempel aktörer som Stockholm Exergi och Mälarenergi.

Att börja bränna olja går emot klimatmålen.

– Många av de anläggningar vi har fått kännedom om är gamla fossila anläggningar som man har tagit ur bruk, som man skulle kunna köra igen om det krisar. Då blir det en avvägning om det är okej att dra i gång dem igen, säger hon.

Ett exempel är det kommunala bolaget Jönköpings Energi.

Bolaget har två kraftvärmeverk, det ena eldas med avfall och det går "så mycket det kan, alltid", enligt Henrik Severed, marknadskommunikatör. Det andra går på biobränsle, i form av träflis.

– Beroende på hur vintern ter sig när det gäller temperatur skulle vi kunna styra den produktionen mer mot el än fjärrvärme. Men då pratar vi inte om jättestora volymer, säger han.

Ett annat problem om bolaget skulle skruva upp biobränslet till max är att det är stor risk för brist på just biobränsle till vintern.

– Alternativet för oss då blir torv, som klassas som fossilt bränsle. Om det skulle bli aktuellt skulle någon på Svenska kraftnät eller från regeringshåll behöva peka med hela handen. För jag tror inte att våra ägare och ledning är så pigga på att ta bort vårt CO2-mål, säger Henrik Severed.

Ett annat exempel är det Eon-ägda Heleneholmsverket i Malmö, som DN tidigare rapporterat förbereder för att kunna köras på olja till vintern om gasen skulle ta slut.

Tania Pinzón bekräftar bilden att intressen krockar och säger att det är något som flera av företagen fört fram till Svenska kraftnät.

Hon tror att det faktum att det strider mot de egna klimatmålen är en anledning till att till exempel oljeeldade kraftvärmeverk inte körs trots de höga elpriserna.

– Det finns miljötillstånd och utsläppstak som de kommer att gå över om de kör fullt ut.

– Men det är helt utanför Svenska kraftnäts område. Där behöver någon annan gå in och se till att förutsättningarna finns. Det är väldigt komplext, säger hon.

Svenska kraftnät ska redovisa sitt uppdrag den 28 oktober.

– Det finns många hinder, kan man röja dem så kanske något kan börja hända, säger Tania Pinzón.